Enligt en artikel i Berlingske Business den 2 mars, är den danska befolkningen generellt mer motvillig att svara på frågescheman än för år sedan: Bara var tredje tillfrågad person är idag beredd att besvara frågor. I artikeln konkluderas det minsann också att många företag har varit för bortskämda och att den positiva attityd till undersökningar och ouppsökt kontakt i allmänhet har vänt – folk ids inte längre störas i tid och otid.
Denna konsekvens av företagens mångaåriga bombmattor med frågescheman, där en hög respons togs för givet, är emellertid ingen stor överraskning. Det har länge saknats en bred förståelse för att en utsträckt hand i form av en info-permission inte är synonym med obegränsad kontakt tvärs över medieplattformen. Man känner naturligt, att en uppringning mitt i middagen eller ett SMS från en ’Okänt’ i toget är ett irriterande intrång i den privata sfären. För venligt inte att tal om facere (såvida detta är från en välgörenhetsorganisation, som vi i kristider ser positivt på), analysintervjuer, hall-tester, tävlingar, Hemsidepolls. Inte alla är en del av en 100 % pull-baserad strategi, men är tveklöst kommunikationsformer, som i dag tilltillsammans skapar ett enormt responspress på den enskilde.
Härtill kommer naturligt också den vanliga, analoga reklamen som flera gånger i veckan dimper ner i brevslådan. Det känns nästan som om, trots ett ökat fokus på miljön och en större procentdel av ”Nej-tackare” till reklam, som MetroXpress visste att berätta på torsdagen i vecka 9, produceras och distribueras en stigande mängd färgrika annonskataloger.
Men är frågescheman så föråldrade? Nej, frågescheman är inte någon utdöende ras. Men det är livsnödvändigt att de företag, vilka använder frågescheman som ett strategiskt verktyg, sätter ett särdeles beydelsefullt nyckelord på dagordningen: Relevans. För det är bara genom ett budskaps relevans, att flera känner incitament att på ett trovärdigt sätt berätta om attityder, livsstill, förbrukning etc. Som det konkluderas i artikeln, ids folk inte svara, såvida kommunikationens innehållet har en direkt inverkan på och betydelse för den enskilde.